Bilden är arrangerad.

Användningen av bälte brister

Ambulanssjuksköterskan Louise Blixt: "jag kör och ser kollegan står upp i vårdhytten" 
Alltför många som jobbar inom ambulansen sätter sin säkerhet åt sidan och använder inte säkerhetsbältet under färd. Det konstateras i en forskningsrapport från Linneuniversitetet (2016). Orsaken är att vårdutrymmena i många ambulanser är bristfälligt utformade och det gör det svårt för ambulanspersonal att ge effektiv vård till patienten om de sitter fastspända. 

Ambulanssjuksköterskorna Louise Blixt och Ann-Sofie Andersson har i en magisteruppsats i ämnet Vårdvetenskap från Linneuniversitetet 2016, gjort en kvalitativ studie om attityden till användningen av säkerhetsbältet i vårdutrymmet i ambulans.
– Vi kom fram till att man inte har möjlighet att använda säkerhetsbältet hela tiden under färd. Personalen gör så gott de kan, men det går inte alltid att använda bältet, därför att man sätter patientens säkerhet före sin egen, konstarerar Louise Blixt.

Når inte viktig utrustning

I magisteruppsatsen framgår det att vårdutrymmena är bristfälligt utformade i många ambulanser. Det är också en väsentlig orsak till att det inte går att ge optimal vård om man sitter fastspänd. Det går inte att nå all utrustning om man sitter fastspänd.
– Det är olika mellan ambulanser, vad man når och hur man jobbar, beroende på storleken och utformningen av hytten. I en del ambulanser går det inte att från vårdarplatsen nå till exempel sugen som man gör rent luftvägarna med. I andra ambulanser kan det vara att du inte når CPAP:en eller att du inte kan hänga upp dropp-påsen, säger Louise Blixt.

Följer inte riktlinjerna

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer så ska ambulanspersonalen kunna arbeta säkert i vårdutrymmet. 
– Vi har märkt att verksamheterna har svårt att följa riktlinjerna. Vi anser att det skulle behövas en större tydlighet här om vad som gäller och hur det ska gå till så att arbetet kan genomföras med högre säkerhet, enligt Louise Blixt. 

Störst problem under akutuppdrag

I uppsatsen framgår att problemet sätts på sin spets vid de mest akuta uppdragen, prio-1 uppdrag. Vilket gör att användningen av säkerhetsbältet brister mest då ambulanserna kör som fortast. Det har även publicerats tidigare forskningsstudier om brister i bältesanvändning bland ambulanspersonal.
I dessa framgår att det innebär stora risker, då ambulanser regelbundet är inblandade i trafikolyckor.
– Överlag fann vi ett beteende som grundar sig i tanken att ”det händer inte mig”. Det finns en falsk känsla av trygghet i ambulansen när man jobbar i vårdutrymmet, förklarar Louise Blixt. 

"jag kör och ser att kollegan står i vårdhytten"

Författarna hoppas nu när uppsatsen fått uppmärksamhet att medvetenheten ökar om bältesanvändningen så att säkerheten höjs på sikt. När uppsatsen kom 2016 fick frågan inte mycket uppmärksamhet, men frågan är lika aktuell ett år senare. 
– Personligen har jag reflekterat över problemet både när jag själv knäppt loss mig och när jag kör och ser att kollegan står upp i vårdhytten. Det är klart att man kan säga till föraren att stanna men ofta är patienten dålig och då vill man komma fort till sjukhuset, säger Louise Blixt. 

"ingen tackar dig om du skadar dig på jobbet"

Kanske måste det till en skadehändelse för att den enskilde ska reflektera över användandet av säkerhetsbälte, skriver de i uppsatsen. Om en ambulanspersonal skadas eller avlider drabbar det också patienten som åker med ambulansen då ingen då kan ta hand om den skadade.
– Jag har börjat tänka mer på min säkerhet nu, för ingen annan tackar dig om du skadar dig på jobbet, säger Louise Blixt, som just nu är föräldraledig från sitt jobb som ambulanssjuksköterska.

Källor:
Användningen av säkerhetsbälte i vårdutrymmet i ambulansen_pdf
Kontakt om uppsatsen: annso7@hotmail.com, louiseblixth@gmail.com

CPAP: Continuous Positive Airway Pressure vilket på svenska betyder kontinuerlig övertrycksbehandling.

Bild: Louise Blixt och Ann-Sofie Andersson, ambulanssjuksköterskor och författare till magisteruppsatsen.